Tjejen jag var barnvakt åt igår ville vara med en kompis, så då lät jag henne gå hem till en av sina bästa vänner för att leka. Jag vill ju inte att hon ska ha det tråkigt när hon är med mig, jag somnar ju ändå bara när vi leker mamma, syster, katt. Ja, vi leker inte pappa. Haha. Anyway. Så när hennes kompis mamma kommer för att hämta Elsa hos mig så märker jag att mamman är samma person som jag skrev om här. Hahaha, min gamla lärare alltså. Fy helvete, hon kom inte ihåg mig! Eller jo lite. Men hon ba ja men vad heter du då? Sofia Samuelsson svarar jag då tillbaka. Hm, nej jag känner inte.. Vänta vilken klass gick du i frågar hon igen. A suckar jag. Hon ba ja men då vet jag. Senare på dagen när jag pratar med henne i telefonen.. Hon ba: Ja men visst hette du SOFIE? Jag ba NEEEEEEEEEEEEEEJ. Hon och alla andra lärare i högstadiet kallade mig också för Sofie. Hur jävla kul är inte det då? Hahah, pucko.

Iallafall, det var inte det jag ville prata om egentligen. Eftersom jag då inte hade någon unge att passa gick jag ner till stallet för att mocka skit. Då kom en vän till mig och frågade om jag ville rida ut på hennes tinker. Så här ser dem ut:


Dem är värsta stora dem här hästarna. Alltså inte min stil, jag gillar smala och hispiga. Inte lugna och tjocka. Hehe. Men Hero, som han hette, var hur fin som helst! Världens skönaste trav hade han, och världens tjockaste man!